I augusti 2021 ska en ”ledig” polis ha observerat en bilist som kört i för hög hastighet. Den lediga polisen väljer då att gå i tjänst och i privatbil följa efter bilisten. Färden går längs E6 i Stenungsund. En man åtalades vid Uddevalla tingsrätt för hastighetsöverträdelse – men frias nu.

Mannen uppgav i rätten att han har åkt med sina yngre syskon på den aktuella vägen. Han har huvudsakligen hållit hastighetsgränsen på vägen. Det var en klunga om ungefär tre fordon som han körde om, vid det tillfället har han kanske kört något över hastighetsgränsen under en kort tid men inte i närheten av hastigheten som åklagaren gjort gällande. Mannen uppgav att bilen inte klarar inte att köra i 180 km/t som åklagaren har påstått och han skulle aldrig köra så fort med sina syskon i bilen. Då det efterföljande fordonet körde väldigt aggressivt så var mannen rädd då han trodde att han blev förföljd.

Den ”lediga” polisen har i förhör uppgett att han körde på motorväg med en hastighetsbegränsning på 110 km/t i sin pappas privata bil. Han blir då omkörd av ett fordon i mycket hög fart. Han valde då att träda i tjänst och accelererade till 190 km/t utan att komma ikapp det omkörande fordonet. När polismannen accelererat till 200 km/t noterade han att avståndet mellan fordonen minskade. Han har därefter mätt fordonets hastighet enligt polisens regelverk, det vill säga att han har efterföljt fordonet i en hastighet där avståndet mellan fordonen varit konstant eller ökat samt genomfört mätningen under 300-500 meter. Efter ett säkerhetsavdrag om 10% så har han konstaterat att fordonet körde i 171 km/t.

Polismannen uppgav i förhör att han har stor erfarenhet av denna typ av ingripanden då han är en av tre poliser i arbetsgruppen som har trafikansvar och även är instruktör för polisaspiranter avseende trafik.

Frias av tingsrätten

Vid aktuellt tillfälle har polisen använt sig av den s.k. efterföljandemetoden som innebär att en polis i bil under en tillräckligt lång sträcka följer efter ett framförvarande fordon och samtidigt avläser hastighetsmätaren på den egna bilen. Mätmetoden finns inte reglerad i Polismyndighetens föreskrifter men den har, trots att den är förenad med vissa osäkerhetsfaktorer, accepterats i praxis.

Vid prövningen huruvida mätmetoden ska kunna föranleda ansvar för hastighetsöverträdelse har särskild betydelse tillmätts att mätsträckan varit tillräcklig lång, att avståndet till det kontrollerade fordonet varit konstant eller ökande under mätsträckan, att avståndet mellan det mätande fordonet och fordonet som mätts inte varit för långt och att den avlästa hastighetsmätaren varit tillförlitlig.

Det har dock i målet inte framkommit att det skett någon kontroll av hastighetsmätaren i den privata bil som polismannen använt vid mätningen. Mot bakgrund av det finner tingsrätten att mätningen inte uppfyller de krav som enligt praxis krävs för att mätmetoden ska anses tillförlitlig. Det är därför inte visat att mannen har överskridit hastighetsbegränsningen på så sätt som åklagaren har gjort gällande.

Den åtalade mannen frias av Uddevalla tingsrätt. Domen kan överklagas.