
Idag, på den internationella kvinnodagen fyller Tjejjouren Väst 10 år. Tyvärr är jubileet ingenting att fira. Den ideella föreningen tog avstamp i området Stenungsund – Tjörn – Orust, med en eldsjäl som slet för att få kommunernas gehör och ekonomiska stöd.
Idag är Tjejjouren Väst en av Sveriges största tjejjourer. Den 8 mars fyller föreningen 10 år.
– Tyvärr är det ingenting att fira. Tjejer och unga kvinnors behov av stöd är nästintill omöjligt för oss att mätta. Vi har utökat våra öppettider och ändå kan vi inte ta emot alla tjejer och unga kvinnor som behöver stöd, det berättar Gabriella Graflund.
– Behovet har sett olika ut genom åren. För ett par år sedan pratades det mer om fysiskt våld och fysisk utsatthet, till exempel i hemmet. Även om de samtalen fortfarande äger rum så handlar många samtal om stress och ångest på olika sätt. Vi ser en stor ökning av stress, oro och ångest, ofta kopplad till skolgången, men också som konsekvens av sexuella övergrepp och annat våld.
Över 700 samtal under 2020
Antalet samtal med tjejer och unga kvinnor har ökat med över en tredjedel i jämförelse med 2018. I jämförelse med året innan dess har antalet samtal fördubblats. Vid slutet av 2019 hade Tjejjouren Väst tagit emot över 3000 samtal från tjejer och unga kvinnor. Sedan årsskiftet 2020 har jouren redan haft över 700 samtal, vilket är det högsta antalet i jourens historia.
Unga tjejers psykiska hälsa måste prioriteras
I MUCFs delrapport ”Unga med attityd 2019 – hälsa, fritid och framtid” ser vi tydliga signaler. Tjejers och unga kvinnors psykiska hälsa måste prioriteras. Rapporten visar på hur framförallt tjejer mellan 16 och 29 år uppvisar många tecken på psykisk ohälsa med symtom som sömnsvårigheter, huvudvärk, långvarig stress, nedstämdhet, oro, matsmältnings- och magproblem.
– Vi måste se på tjejer och unga kvinnors hela livssituation. Det är extremt tufft att vara tjej och ung kvinna idag, det är enorm press att prestera på så många olika plan och dessutom många gånger vara utsatt för mäns och killars våld. Många av de vi pratar med upplever inte heller att det finns någon trygg vuxna att prata med. De känner sig extremt ensamma i sin situation, säger Gabriella Graflund.
Att tackla ett nytt decennium
– Vårt mål de kommande åren är att tillgodose behovet av stöd. Vi är en tjejjour i framkant och vi måste lyfta tjejers behov och röster vidare. Samhället behöver en attitydförändring i hur vi förstår unga tjejers och kvinnors livssituation och problematik – hur svår vägen till en lösning än må vara så måste frågan hamna på den politiska agendan. Det är vuxnas ansvar att finnas där för unga.
FAKTA/PSYKISK OHÄLSA ● Psykisk hälsa definieras av WHO (World Health Organisation) som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle hen lever i. Psykisk hälsa är alltså något mer än enbart frånvaro av psykisk ohälsa. ● Psykisk ohälsa används ofta som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom. Psykiska besvär är olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller har symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Symtomen kan påverka personens liv och funktionsförmåga, men är inte så omfattande att det går att sätta en diagnos på psykisk sjukdom. Oftast är de istället normala reaktioner för en individ som har en påfrestande livssituation Källa: Folkhälsomyndigheten. |