Under våren är det gräsbrandssäsong i stora delar av Sverige. På västkusten finns dessutom en tradition att “lunta” fjolårsgräs – vilket skapar många larm till räddningstjänsten när en kontrollerad eldning blir okontrollerbar. RISE har, tillsammans med SLU och SMHI, tagit fram en ny modell för att kategorisera gräsbränder och göra det lättare att bedöma riskerna för bränder i olika områden. Modellen används redan av SMHI och ska skapa mer träffsäkra varningar till allmänheten och minska risken för allvarliga gräsbränder.
Gräsbränder skiljer sig mycket från skogsbränder och är starkt säsongsbundna. Gräsbränder brinner under våren och bara i fjolårsgräset. När det färska gräset växer upp under sommaren avtar risken för gräsbränder.
– Innan årets gröna gräs vuxit fram krävs inte mycket för att gräsmarker ska börja brinna. Elden kan snabbt blir kraftig och orsaka över en meter höga lågor med så pass hastig spridning att lekmän får mycket svårt att kontrollera elden. RISE har utvecklat en modell för att lättare bedöma hur stor risken är för gräsbrand i ett område. Med en bättre och tydligare riskbedömning riktad mot allmänheten kan fler anpassa sitt beteende och på så vis undvika risken för gräsbränder, säger Johan Sjöström, forskare på RISE.
Det finns två olika system för gräsbrandsrisk och skogsbrandsrisk. RISE har lett ett projekt för utveckling av en ny modell för att uppskatta faran för gräsbränder. Modellen appliceras över hela Sverige i ett rutnät om 2,5 x 2,5 km och ger prognoser med upplösning per timme. Modellen stod klar i januari i år och systemet sjösattes med en gång. Med stöd av modellen producerar nu SMHI riskkartor på uppdrag av MSB.
-Hur svårt det är att begränsa en gräsbrand bestäms av flera parametrar. Störst roll spelar den potentiella spridningshastigheten och intensiteten. Risknivåerna bestämmer när varningar går ut i mediernas väderleksrapporter. Att kommunicera när risken för gräsbränder är stor är oerhört viktigt så att allmänheten och industri kan undvika riskbeteenden för att starta gräsbränder, säger Johan Sjöström.
Algoritmen tar väderhistorik så som snötäcke, relativ luftfuktighet, vindhastighet, temperatur och solinstrålning samt progressionen av årsgräsets inväxt i beaktning. Modellen bygger på flera tidigare studier om beräkning av fuktkvot i gräs, vindhastighetens inverkan på spridningshastigheten samt årsgräsets dämpande effekt.
