I juni börjar man ett test med drönare som kommer med en hjärtstartare vid larm om misstänkt hjärtstopp. Det svenska projektet är det första av sitt slag i världen, enligt SOS Alarm. Test av detta kommer ske i Kungälv och Göteborg.
För första gången i världen blir drönare nu en fullt ut integrerad del av den medicinska akutvården. I juni driftsätter Everdrone i samarbete med SOS Alarm och Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet (KI) ett system där drönare kommer att skickas ut till platsen där ett plötsligt hjärtstopp just inträffat.
Väl på plats hissas hjärtstartaren ned från drönaren från 30 meters höjd. Drönare kommer att larmas ut som ett tillägg till nuvarande akutsjukvård och når initialt drygt 80 000 boende inom Göteborgs och Kungälvs kommun.
Varje år rapporteras ca 6000 fall av plötsligt hjärtstopp i Sverige, endast 10% av de drabbade överlever händelsen. Forskning visar att uppemot 70% skulle kunna överleva med hjälp av tidigt larm till 112, tidig hjärt-lungräddning samt en tidig strömstöt från en hjärtstartare. Idén att använda en drönare för att på snabbast möjliga vis transportera en hjärtstartare till platsen för ett hjärtstopp har funnits i ett par år men Everdrone, SOS Alarm och KI är först i världen med att inom ramen för en klinisk studie göra verklighet av konceptet.
– Att genomföra transporter av lätt last med hjälp av drönare är i sig själv inte det svåraste. Den största utmaningen är snarare regulatorisk. Man måste bevisa att tekniken är tillräckligt säker, dels för att flyga utom synhåll från piloten, och dels för att flyga i befolkade områden. Att dessutom integrera systemet med larmkedjan och säkerställa att en person ur allmänhet kan använda hjärtstartaren när den väl levereras på plats är andra exempel på utmaningar, säger Mats Sällström, VD på Everdrone. Han fortsätter; Samarbetet med SOS Alarm och KI har varit absolut avgörande för att förverkliga konceptet, dels för att kunna genomföra en snabb utlarmning och dels för att hantera de medicinska och etiska frågorna.
Drönaroperationer i befolkade område kräver speciellt godkännande från Transportstyrelsen. Operatören måste bevisa att systemet är säkert ur en mängd olika hänseenden. Grovt sett delas riskbilden in i luftrisk och markrisk; dvs risken för kollisioner i luftrummet och risken för människor på marken. Drönarna som används i det aktuella projektet har en lång rad säkerhetsfunktioner. Ett exempel på sådan funktionalitet är Everdrones kamerabaserade positionssystem som tar över i händelse av GPS-bortfall. Ytterligare ett exempel är fallskärmssystemet som gör att drönaren kommer ner på marken på ett säkert sätt i händelse av exempelvis fågelkollision eller ett kritiskt motorfel.
– I praktiken handlar det om att jobba väldigt strukturerat med funktionell säkerhet. Även om de drönare vi använder i sig själva är mycket säkra så måste vi förutse varje tänkbart felscenario och hantera det. Systemet måste innefatta en lång rad funktioner som överlappar och kompletterar varandra så att inget enskilt fel kan leda till en olycka, berättar Mats Sällström.
Det är inte bara de tekniska systemen som måste vara på plats för att möjliggöra den nya drönartjänsten. De mänskliga operativa rutinerna är minst lika viktiga. Även om drönaren är autonom så övervakas och kontrolleras varje uppdrag av en fjärrpilot som befinner sig framför en datorskärm. Tillsvidare krävs det nämligen att en certifierad pilot är ytterst ansvarig för flygningarna. Kommunikationen mellan pilot och drönare sker över mobilnätet. För att säkerställa att luftrummet är fritt och att ingen risk för kollision med annan luftfart föreligger så koordineras varje flygning också av trafikledningen på Säve Flygplats. All flygning sker i s.k. kontrollerat luftrum inom Säve kontrollzon.
Systemet och de operativa rutinerna genomgår i skrivandets stund slutlig validering. Blanda annat säkerställs att integrationen och de operativa rutinerna med SOS Alarm fungerar som förväntat.
– Drönaren kommer att larmas ut av SOS Alarm på samma sätt som en ambulans. Drönaren är dock endast ett komplement till nuvarande akutsjukvård – ambulans larmas alltså ut precis som vanligt, säger Mattias Regnell, Innovationsledare på SOS Alarm. Han fortsätter; Vi hoppas ju att drönaren med hjärtstartaren ska vara på plats innan ambulanspersonalen men våra operatörer är redan idag vana att handleda hjärt-lungräddning via telefon och ge instruktioner till en inringare hur man använder en hjärtstartare. Skillnaden ur ett larmperspektiv är alltså väldigt liten även om den tekniska lösningen är ny.
När drönaren når den aktuella leveransplatsen hissas hjärtstartaren ner från drönaren till marken medan drönaren fortfarande befinner sig 30 meter upp i luften. På det sättet eliminerar man flertalet risker som är förknippade med att landa i närheten av människor. När hjärtstartaren väl ligger på marken ger den ifrån sig en larmsignal som gör att den lätt kan hittas.
– Själva metoden att sänka ner hjärtstartaren från drönaren med hjälp av en vinsch är något som vi utvecklat och testat under en längre tid, berättar Mats Sällström. Vi har under de senaste månaderna gjort otaliga testleveranser och vi kan konstatera att metoden fungerar väldigt bra.
Metoden kommer att utvärderas löpande inom ramen för ett forskningsprojekt som bedrivs av KI.
– Vi ser en stor potential med denna typ av fullt integrerade drönarsystem. Studien är i sig världsunik och vi ser fram emot att tillsammans med Everdrone och SOS Alarm objektivt utvärdera projektet, säger Andreas Claesson, Docent vid KI.
Totalt kommer tre drönare stå beredda att rycka ut inom var sitt separat områden kring Göteborg och Kungälv. Varje drönare kan nå ut till hjärtstopp inom en radie av upp till 6 km. Systemet kommer initialt att vara aktivt under perioden juni t.o.m. september 2020.
Förhoppningen är att kunna utöka projektet i Sverige och andra europeiska länder under 2021.
Projektet stöds av bl.a. Hjärt-Lungfonden samt Vinnova inom ramen för EUREKA – Eurostars 2.
Foto: Everdrone
